Karin Bergman

Denna veckan har jag jobbat varje dag hittills. blä...

Men igår var jag och såg på Markus Krunegård efter jobbet på kvällen. Han var hur bra som helst och jag kommer lägga upp bilder när jag lagt in dem. Skaka till och med hand med honom.. Han var svettig.
Och igår kom jag på det. Jag måste skaffa en kille som är musikalisk. Även om jag aldrig tyckt markus krunegård vart snygg innan så var han grymt het när han spela live. Det inger en viss känsla hos mig när någon kan spela och/ eller sjunga i ett band, med musik som jag gillar naturligtvis, live och gör det grymt bra. Men töntig och "fjortis" som man är så står man där och tänker och hoppades att han ska se just mig och att man ska få en chans sen att prata, och då inte bara kasta sig över och säga att han är den bästa på jorden. Utan föra ett normallt samtal. Tänk om man kunde vara kompis med en artist! Det hade ju vart grymt. Eller ännu bättre, bli en artist själv. Starta ett band, köra låtar som publiken gillar. Tänk er vilken känsla att stå på en scen med svetten rinnande och sjunga, uttrycka sig, visa känslor inför en publik som diggar med, klappar händerna i takt och otakt. Känna att man gör skillnad i folks hjärtan och dessutom har man ett schysst band bakom sig som vet vad de gör och dessutom är en vänner. Vilken känsla att bara sprida glädje och  musik! Vilken känsla...