Ny blogg
Hejsan nu har jag skaffat och pimpat upp en ny blogg där ni kan fortsätta följa mina tankar och vad som händer i mitt liv. adressen är http://karran-karran.blogspot.com/
Vi ses där!
Konsert
Ikväll hade vi konsert i domkyrkan. En julkonsert med kören som vi övat på i flera veckor på att få ihop och ikväll smällde det! Det var kul, men samtidigt lite trist med tanke på att jag inte hade någon jag kände i publiken. Det är så trist att ha päronen så långt borta så dom inte kan komma och kolla på sånna här grejer. Man blir så avundssjuk på de som har sina nära och kära och kollar på konserten. Speciellt efteråt när alla kommer fram och man snackar. Det handlar inte så mycket om att höra hur bra det lät och så utan mer att veta att någon brytt sig att ta sig dit för att kolla när man uppträder något som man övat på i månader. Det ger ingen riktig rush efteråt när man bara e klar och packar ihop lite grejer och åker hem. Ingen annan än körmedlemmar att reflektera med hur det gick. Men jag ska inte klaga, jag hade ju en vän som tänkte dyka upp men som blev sjuk.
Nu ska jag gå o lägga mig så jag orkar med morgondagen- känner på mig att den kommer vara känslomässigt krävande och då behöver man all sömn man kan få innan.
God natt
Lördag
Idag är det lördag och jag är precis hemkommen efter ett marathon med film hos emelie, med ewa och soph och johan var där en sväng med. vi såg 13 snart 30, 28 dagar coh grease. Vilken tjejkväll:)
Det är sånna kvällar som man blir normal människa igen. Så det har jag mina underbara vänner att tacka för. Denna dagen har faktiskt gått ganska bra.
Jag är så sugen på att läsa en bok, men vet inte riktigt när jag ska ha tid att läsa. Imorgon är det konsert men först ska jag på julfika hos grannen i andra huset- Maria. Vi ska äta pepparkakor och glögg innan vi drar ner till körkan klockan ett. Jag måste gå o lägga mig nu i vart fall. måste få lite saker gjort innan jag ska vara hos henne klockan elva.
Over and out...
( )
Jag känner mig rätt tom just nu. Tankarna i huvudet har bara cirkulerat kring en grej och det är vad som sades och vad som hände igår, hur dåligt jag har mått och att det kanske inte var de tre ciderna och den ölen som gjorde att jag fick sån groteskt otäck huvudvärk och spydde och mådde piss inatt. Det kanske hade med nånting annat att göra....- någon annan att göra. Jag fattar inte varför det ska vara så svårt för mig att tala sanning från första början.. Kanske har det att göra med att jag vet hur reaktionen skulle vara redan då och den skulle förmodligen varit likadan som igår. Det är inget jag vill vara med om. Men att såra en annan människa så som jag har gjort det gör ont i själen och jag kommer ha ont där tills allt blir bra igen. Om det någonsin blir bra igen-vem vet.
Det är en fruktansvärd känsla att göra någon sömnlös om nätterna, att få någon att må jättedåligt och inte kunna prata med en igen. Jag fattar inte hur det kunde gå så jävla snett från första början. Varför kunde jag inte bara släppa det när jag hade chansen. Var jag tvungen att ta upp det på nytt när jag inte var helt säker på vad jag ville. fast jag ville vara säker och framför allt- jag ville vara kär. men man kan ju tyvärr inte tvinga fram det..
Åååååh- Varför är man så jävla dum i huvudet ibland?!
Känner mig fortfarande illamående och det är inte för att jag är bakis... Men jag kanske ska gå o lägga mig och försöka sova lite. dagarna försvinner ju så mycket snabbare om man sover bort dom. Om jag nu kan få någon blund och inte ligger och grubblar. skulle verkligen behöva sova........
Fuck it
Fan nu har ja sabbat allt igen. Jävla oflyt! Jag är så korkskalle ibland så det är sorgligt. Har precis börjat få tillbaka min vän och vad gör jag då? jo jag sabbar allt totalt så han inte ens vill prata med mig längre. Jag är så dum i huvudet så det liknar inget... Fan fan fan....
Ödets ironi
När jag gick i åttan på mellanstadiet så skulle vi skriva den största uppgiften det året- Boken om mig själv. Jag skrev om vad jag gjort i mitt liv, hur jag lärde mig höger och vänster och när jag lärde mig simma. Jag skrev också om vad jag hade för drömyrke när jag blir stor och vad jag absolut inte ville jobba som. Mitt värsta alternativ var journalist. Jag hatade journalister, hade aldrig träffat någon, men på något sätt kändes det som att dom bara var i vägen och ställde en massa jobbiga frågor till utsatta människor. Jag tyckte inte det verkade som något som jag skulle passa in på över huvud taget.
Men konstigt nog så har olika spår lett mig in på Medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet Visuell kommunikation och design. Vi har tenta på torsdag om mediernas mekanismer och just nu sitter jag i bibblan och läser om journalistik. Jag tycker det är jättespännande med journalistik och medier, det känns att jag har valt rätt och jag läser böckerna (som jag inte kommit så långt med än) för att jag vill, inte för att jag måste. Tänkte till och med läsa över jullovet för att jag vill lära mig så mycket som möjligt så jag är attraktiv som möjligt sen när jag kommer ut på arbetsmarknaden. Är det inte ödets ironi så säg..
